Aland Dargin & Gary Thomas. Falun Folkmusikfestival 1997

Myter, konst, healing.
Tittar man på utseendet på en didjeridu så är den oftast ca 1,3 – 1,6m lång. Har ett munstycke på ca 3-4 cm samt en s.k klocka på 7-15 cm. Av hur den är målad kan man nästan direkt säga varifrån den kommer. Består målningen av tekniken dot painting (små prickar) är den gjord för att attrahera turister och inte från sitt ursprungsområde i norr utan ofta gjord av icke aboriginer eller aboriginer utan anknytning till områdena där didjeridu används traditionellt. Dotpainting härstammar från ökenområdena i centrala Australien och skapades ursprungligen som sandkonst. Dotpainting är ett myller av prickar som fungerar som en beskrivning av landskap, myter etc sett från luften.

Konsten i norra Australien bestod vanligtvis av sk x-ray style (röntgen målningar på djur) eller cross hatch (linjer i kors). Även här symboliserar målningarna berättelser, skapelsemyter etc. Det kan också vara målningar av föda, div djur, bush potatos mm. Innebörden i konstverken varierar, en del konstverk är hemliga för icke initierade och dess innebörd avslöjas inte, medans andra konstverk kan innehålla vardagsämnen som jaktberättelser, landskap etc. Instrument från östra Arnhem Land har ofta linjer målade som symboliserar olika klaner, ibland med något djurmotiv mellan linjerna. I väst förekommer rutmönstren med djur, naturmotiv och linjer.

Skapelsemyt om didjeridun

1. ”Tre män campade en kall natt i vildmarken. En av männen bad att den andre skulle lägga på mer ved på elden för det var så kallt. Han vände sig om och tog en gren, han märkte att den knappt vägde något, då den var urholkad. När han var på väg att slänga in den i elden så upptäckte han att hela sidan var täckt av termiter. Han visste inte vad han skulle göra, han kunde inte slänga in grenen i elden för då skulle alla termiter brännas ihjäl. Samtidigt ropade hans vänner att han skulle skynda sig för det var så kallt. Försiktigt så skrapade han ner alla termiter i sin hand, han skakade sedan försiktigt ned dom i den ihåliga stammen. Han förde sedan ena änden av trädet till munnen och blåste ut termiterna i luften. Termiterna som flög ut i luften förvandlades och blev stjärnor på himlen i nattmörkret och samtidigt blev den första didjeridun skapad.”

När man diskuterar duktiga didjeridu musiker brukar man nämna Djalu Gurruwiwi, Milikay Munungurr och David Blanasi och Darryl Dikarrna Brown som de främsta inom traditionell Aboriginsk musik. Charlie McMahon, Alan Dargin, Mark Atkins, Stephen Kent, Graham Wiggins, Mark Hoffman, Si mfl anses vara några av de skickligaste didjeridumusikerna (icke traditionell musik).

När man pratar om didjeridutillverkare nämns med stor respekt även här David Blanasi samt Djalu Gurruwiwi. Yothu Yindi använde för övrigt endast instrument tillverkade av Djalu. David Blanasi anses vara den första Aborigin som presenterade didjeridun utanför Australien. David Blanasi blev redan på -60 talet inbjuden till den då mycket populäre Rolf Harris TV show i England.

Från att endast ha figurerat i Norra Australien är nu didjeridun utspridd över hela världen. Instrumentet används i alla möjliga sammanhang, och musikstilar. Instrumentet är väletablerat i den s.k världsmusiken där man använder instrument från olika världsdelar. En som gör detta på ett väldigt spännande sätt är Dr Didg (Graham Wiggins f.d Outback) här sprudlar didjeridu’n till häftiga Jazz rytmer. Charlie McMahon är nog den som tagit didjeridu längst fram vad det gäller utveckling och användningsområden. Och hans uppfinning en seismic (mikrofon som tar upp vibrationer, samma som mäter jordbävningar) används på ett spännande sätt. Charlie har mikrofonen i munnen, och ljudet som uppstår i kroppen tas upp och mickas ut.

Jag hört Aboriginer som talat om att samtidigt som man ska respektera didjeridu’n och den Aboriginska kulturen så vill man också att instrumentet ska ses som just ett instrument. Detta utan att alltid tänka på Australien så fort man hör en didjeridu, gitarren härstammar ju från Irak/Spanien, men man hör aldrig någon nämna (Aha ni spelar på ett sådant där Irakiskt/Spanskt instrument) de gånger man befinner sig på en ex rock konsert. Man vill helt enkelt att didjeridun ska få och uppnå en status som vilket annat instrument som helst.

Kvinnor och didjeridu
David Blanasi berättade att i deras stam Miali laungage group så spelar inte kvinnorna didjeridu. Kvinnorna har helt enkelt andra roller vid ceremonierna. De har dock ingenting emot att vita kvinnor i väst spelar på instrumentet.

En annan anledning till att instrumentet spridits så snabbt är också det ökade intresset för s.k new age. Här kommer vi dock in på ett känsligt kapitel. Aboriginerna förnekar inte att instrumentet använts i syften att hela. Dock berättar ingen om detta för oinitierade, denna kunskap besitter endast ett fåtal initierade äldste. Detta hindrar dock inte att en del vita didjeridu musiker (läs:Gary Thomas mfl) försökt att på egen hand forska i ämnet. Träffar ni på någon vit som säger att de blivit upplärda av Aboriginer, så ta det med en stor nypa salt. Vad alla också bör känna till är att de flesta traditionella rytmer som finns förblir hemliga för alla icke aboriginer.

De rytmer som exempelvis Alan lär ut vid sina kurser är sådana han skapat själv. Mina egna tankar till just healing är väl egentligen öppna för alla möjligheter. Att någonting kan hända i kroppen är jag övertygad om både när man spelar samt lyssnar. Det är ju ganska mycket i kroppen som är i rörelse när man själv spelar, diafragman jobbar oavbrutet, läpparna vibrerar och dess meridianer stimuleras och sprider signaler i kroppen. Vad det gäller att lyssna så är det ju bara att erinra sig om vilka känslor som blossar upp så fort orgeln sätter igång vid en begravning för att förstå vilken kraft ljud har på oss. Att barn brukar vara så förtjusta i ljudet sägs bero på att ljudet påminner om ljudet i livmodern. Grundtonen sägs ju också motsvara det ljud som lät när jorden skapades. Kanske ligger det något i detta…vad vet jag. Intressant är dock att det påminner en hel del om Bhuddismens grundljud (oohhmm) som ju också sägs ha ljudit vid jordens skapelse.

Förutom att använda didjeridu’n i musiken hävdar en del att den med sina ljudvågor har kraften att påverka energier i kroppen hos människor och djur på ett positivt sätt.
Den enda jag har hört berätta något om just detta ämne är Gary Thomas en balanda (vit man) som enligt egna uppgifter ska ha blivit instruerad av en elderly aboriginal woman. Gary Thomas menar att sjukdom egentligen inte är något annat än obalans i kropp och själ. Musiken kan återställa harmonin i kroppen så att den får möjlighet till att självläka. Didgeridoon’s ljud lär påminna om ljudet i livmodern, vilket kan vara en av anledningarna till varför så många människor reagerar med välbehag när de kommer i kontakt med instrumentet. Gary har spelat för många svårt sjuka människor, han säger att didgeridoo’n är pillrens andliga motsvarighet.

En behandling går till så att Gary spelar i små cirklar över kroppen. Man startar vid ena foten och jobbar sig upp i motsvarande arm och sedan tillbaks till andra foten osv. Syftet är att stimulera och öppna upp våra sju chakran samt våra meridianer så att kroppens energi kan flöda obehindrat. Han startar vid ena handen och följer kroppen ner till motsatta foten och upprepar sedan behandlingen från motsatt håll, dock ALDRIG över huvudet, kraften i didgeridoo’n är alldeles för stark och det kan vara direkt farligt. Man måste tro på instrumentets läkande kraft, men även om inget händer är det härligt att se leendet på människors läppar. Om man är i samklang med instrumentet och i harmoni med sig själv, reagerar både djur och människor positivt. Gary säger att han tror att didgeridoon kommer till människan först när hon behöver det. Att själv spela didgeridoo innebär att läpparnas vibrationer stimulerar våra meridianer och energi sprids i kroppen, lika så har diafragmans rörelser samma effekt.

De sju chakrana och dess esoteriska funktioner.

1. Chakra placering, längst ner på ryggraden vid svanskotan. Associeras med trygghet, livskraft och livsvilja.
Ljudton C

2. Chakra placering, sitter strax under naveln, med ursprung i korsryggmärgen. Associeras med upplevelser, njutning, kreativitet, fortplantning och sexualitet.
Ljudton D

3. Chakra placering, sitter i sola plexus-området. Emotionell utveckling. våra föränderliga känslor brukar främst återspeglas genom det här chakrat. Energi från det tredje chakrat spelar en roll i villkorligt givande och omsorg, så väl som empati och frågor om självkontroll och makttagande.
Ljudton E

4. Chakra placering, sitter mitt i bröstet. Associeras med kärlek, medkänsla, ovilkorligt givande, omsorg och accepterande.Ibland beskrivet som stödjepunkt mellan de tre lägre chakrana, som står för trygghet, kreativitet och självinsikt, och de övre tre chakrana som har med kreativ utrycksförmåga, intuitivt vetande, andlighet och ovillkorlig kärlek att göra.
Ljudton F

5. Chakra placering, sitter vid halsen, Associeras med de kreativa utryckens chakra, kreativ energi från det från det andra chakrat förs till det femte chakrat som ger det form och utryck. Energierna här riktas mot självförverkligande, utrycksförmåga och kommunikation.
Ljudton G

6. Chakra placering, sitter mitt på pannan. Associeras med initutivt veteande. Grundläggande livsvilja, som associeras med första chakrat, dras till det sjätte där det blir till ett personligt utryck av personens vilja. Akivitet i det här chakrat ger direkt kunskap från intuitiva och högre andliga källor.
Ljudton A

7. Chakra placering, uppe på huvudet. Associeras med personens andliga medvetande, livets mening och syfte. När det är fullt utvecklat, integrerar kronchakrat alla de andra chakrana i enlighet med andliga värden.
Ljudton B
Det finns ofantligt mycket att läsa och lära sig om didjeridun. Jag tror dock att vi nu har uppfyllt Alans önskan om att skaffa oss lite förkunskap innan vi sätter igång med didjeridukursen. Dags att börja spela!

Kategorier:DIDJERIDU